En vit lögn. Typ.
Intervjuare: I'll just have one question.
Jag: Okey...
Intervjuare: How did you find the questions for the computer test we gave you?
(Google, Google, Google, Google)
Jag(stolt ton): Eh... I'll guess I just know things. It's kind of like I was born to do this...you know!
Det här är, vad jag brukar kalla, en "vit lögn".
Billig arbetskraft.
Mamma och Pappa åker till Italien imorgon.
På grund av detta har mamma gjort en lista med "uppgifter" som jag och min lillebror ska göra.
Om vi klarar alla uppgifter får vi en BELÖNING!!! 
Mer känt som barnarbete alltså.
I want a roller baby!
Skitsamma att jag får bristningar, hängbröst och inte kan ha sex på typ ett år!
Så länge dom kan åka rullskridskor är det lugnt.
Vad har du gjort?
Nej nu ska vi tänka positivt människor!
Som, till exempel, imorgon ska jag träffa min kära kusin som varit och rest i TVÅ ÅR.
Vi kommer utbyta reseerfarenheter. Såhär kommer det antagligen låta:
Kusin: Ja, vart ska jag börja! Surfat i Australien, varit på får-safari i Nya Zeeland, åh Tina, det finns så mycket att berätta! Vad har du gjort?
Jag: Eh...hm...jo... det är ju svårt att komma på något såhär. På rak arm. Hm...eh..jo, NU VET JAG! Jag brände hål på en säng. Ja just ja. Det gjorde jag. Kan också ha fått sparken efter den incidentet. Minns inte riktigt.
Tystnad
Jag: Men... gud vad roligt med får-safari, så himla avis!
Phu! Där räddade jag situationen.
Ett jobb utan en stämpelmaskin.
Det värsta med att älska någon är att det inte går att sluta på en gång. Du kan försöka och försöka och försöka och försöka. Men det går inte.
Att älska någon är ett jobb som inte har en stämpelmaskin. Hur jobbigt det än är, hur ont det än gör, kan du inte bara stämpla ut.
Och just nu vill jag bara stämpla ut. Jag är utbränd och jag vill stämpla ut.
Men det går inte.
"Fan, fredagsfika"
Fika hos Lina är så himla farligt har jag kommit på.
Allt börjar med att Lina tar fram fika.
Lina: Ska du inte ha en bulle Tina?
Jag: Hm, nej, jag tror inte det! Nöjer mig med te idag. Te är supergott!
Lina: (aggressiv ton): Men gud vad du är töntig! Bantar du eller? Det är ju fan fredag Tina, fredag och jag bakade hela dagen igår, BARA FÖR DET HÄR!
Det går fem minuter. och jag börjar tänka: "Men man kanske ska ta en mini bit då, hur farligt kan det vara? En kvarts bulle? Vad är det? Typ 50 kalorier? Typ ingenting ju! Plus att Lina verkligen kollar med såna där sura ögon och jag klarar verkligen inte av när Lina blir sur på mig! Herregud. Jag tar väl en då."
Jag: Eh... men okej då, jag kan nog ta en bulle, men bara en fjärdedel Lina, BARA EN FJÄRDEDEL!
Och jag tar en tugga. "Okej Tina, nu har du tagit en fjärdedels bit, nu är det slut på det roliga, lägg ner bullen Tina. Lägg. Ner. Den",
Men jag kan inte lägga ner den! Helt plötsligt känns det så sjukt meningslöst att bara äta en kvarts bulle (supertöntigt dessutom), vem fan äter "en kvarts bulle"? Och helt plötsligt tar jag en till, och en till, och en till, och en till. Sen tar jag några frysta kakor ur Linas frys (frysta kakor smakar helt okej)... plus lite chips... och godis... och...
... fem timmar senare vaknar jag upp i en gränd, någonstans, täckt av godispapper.
Och allt jag hinner tänka är: "Fan, fredagsfika".
Men ring då!
Idag skulle dom ringt igen... MEN DET HAR DOM INTE GJORT!
Jag har inte lämnat telefonen en sekund, den har följt med på toa och på jobbet och jag har försökt precis allt.. telepatiskt kontakt... meditation... telepatisk kontakt igen (jag börjar seriöst tvivla på mina övernaturliga krafter).
Allt jag vill är att Manpower ska ringa så jag kan visa att jag kan prata engelska (eller prata alls) och att jag inte låter som en läskig seriemördare, så jag kan få en intervju med chefen och får det där himla jobbet!
För ja, det är så enkelt.
Status på lunar är status på stan.
Om exakt 37 minuter måste jag åka till jobbet.
Det är ju typ ingenting!
Det här har jag gjort idag:
Suttit vid datorn.
Ätit frukost.
Suttit vid datorn.
Powerwalkat.
Suttit vid datorn.
Tagit en powernap.
Suttit vid datorn.
Det känns som att jag är tretton år igen, lunarstorms beroende som blev superglad så fort jag hade fått fler än 7 olästa gästboksinlägg eller fått min lunarstatus höjd med 3 poäng.
För om det var något som var status på den tiden. Så var det status på lunar.
Hej igen!
Vad gör ni?
Jag antar att ni ber. För mig. Så himla snällt.
Åh, blir nästan gråtfärdig!!!
Förresten! Är det någon som vet en bra give-me-the-job-please-bön som verkligen funkar. Eller någon annan, alternativ metod? JAG ÄR ÖPPEN FÖR ALLT!
Förutom metoder som innehåller offrade får och blod och... ni kanske förstår.
Annars. Öppen för allt.
Hej!
Idag tycker jag att alla ska be. För mig.
"Låt Tina få jobbet fast hon inte kan något om datorer"
"Låt Tina få jobbet fast hon inte kan något om datorer"
"Låt Tina få jobbet fast hon inte kan något om datorer"
"Låt Tina få jobbet fast hon inte kan något om datorer"
"Låt Tina få jobbet fast hon inte kan något om datorer"
Mitt tips är att ni ber flera gånger om dagen. Fram tills jag säger stopp.
(Alltså när jag fått jobbet.)
Tack!
Det heter faktiskt nötkött.
Jag: Okej, det blir 20 kronor.
Kund: Med ko också...
Jag: Ko?
Kund: Ja... ko!
Jag(efter att förbrukat varenda hjärncell): Vadå, kolasås? På hamburgaren?
Kund(smått aggressiv): Men nej, förstår du ingenting eller! Ko! Ko! Koooooooooo!
Jag: Nötkött?
Kund: Ja! Herregud!
För att göra det enklare nästa gång:
Nästa gång ni vill ha "ko" på hamburgaren gör ett mu-läte istället.
Sparar jättemycket tid.
Och hjärnceller.
Karriärskvinnan.
"Im a perfect fit for this job because I'm really smart and cool!"
Raderar
"I would be a great asset for your company."
Asset? RADERAR.
"I think I would be great for this job because Im really great with people and I would do my best making you client happy and satisfied."
Okej. Det här känns bara... fel. Raderar.
...men nu vet jag! Vad tycker ni om det här?
"I think you should hire me because I know where you can get a really good mascara and I have a cute smile!"
HA! Den som inte anställer mig nu måste vara superknäpp.
Eller inte vara i behov av en ny mascara.
Men skitsamma, det här blir jättebra!
Det var inte jag.
Jag känner mig på gränsen till psykiskt utmattad. Ibland kan det vara så himla ansträngande att hela tiden vara superglad även om kunden framför dig är hög, full, jätteotrevlig, har damp eller inte förstår att DET ÄR STRESSIGT IBLAND.
Så. Nu fick jag det ur mig.
Och ja... ja just det. Så alla vet. Det var inte jag som tog sönder is-hinken i Fredags.
Saker bara händer. När jag är närvarande. Inget jag kan styra över.
...Och plus... is-hinken är hur lätt som helst (med lite övning) att använda utan handdtag. Vid närmare eftertanke fungerar den utmärkt som styrketräning.
(Ni kan tacka mig sen)
(Inte för jag tog sönder hinken. Men ändå)
Åh det här känns bra.
Han läser min blogg.
Mitt ex: Ja klart du måste ha ett jobb. Om du ska köpa mascara för 220 kronor menar jag.
Jag: Haha, vadå... har du läst min blogg?
Mitt ex: Ja, jag vet. Alltså jag borde egentligen hata den, alldeles rosa och tjejig. Men det är underhållande måste jag säga.
Jag: Så... du menar... att du gillar den?
Mitt ex: Ja. Ja det gör jag.
Det här har jag att säga om det här:
HAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHHAHAHAHAHA
Det här känns bra.
Det är okej att köpa en mascara för 220 kronor.
Jag och Malin är på Kicks och kollar på mascaror.
Jag(nöjd): Åh, den här verkar bra!
Malin(cyniskt): Hur mycket kostar den här egentligen?
Jag: Eh... hm...åh...eh... jag vet inte. Inte så mycket.
Malin(supercyniskt): Men kom igen nu?
Jag: Kanske... 200, 220, något sånt. Jag vet inte. Inte så himlans viktigt eller hur?
Malin: 220 kronor! FÖR EN MASCARA! Är du knäpp eller?
Sen rycker Malin mig barskt i armen och för mig till Nivéas avdelning. Och säger något i stil med "Den här mascaran har jag och den funkar superbra och kostar bara 125 kronor den ger jättefina fransar, se här!", sen rycker hon tag i mig och för mig så nära hennes ansikte att jag kan se hennes ögonfransar.
Och dom är superfina. Verkligen. Men hon förstår verkligen ingenting!
Den här mascaran håller för tvåhundra liter regn. Minst. Och storböla i en hel timme och fransarna ser ändå lika fina ut innan (jättebra tips för er som blir dumpade ofta).
Plus att mascaran innehåller ett vårdande ämne från en supersällsynt planta i norra Brasilien. Vilken är jättesvår att få tag på eftersom man måste gå flera mil igenom den brasilianska regnskogen och den är vaktad av en dödsfarlig anaconda.
Okej. Det sistnämnda hittade jag på.
Men det kunde lika gärna vara sant.
Typ.
Error.
Nu har jag försökt att skriva tusen olika utkast till ett nytt blogginlägg.
Jag skriver ett.
Raderar.
Skriver ett till.
Raderar.
Skriver ett till.
Raderar.
Åh, varför vill inte min hjärna samarbeta med mig idag? Det är som mina hjärnceller har ersatts med ettor och nollor:
10101111100001110011110011110111011101
ERROR
ERROR
ERROR!!!
Bild tagen från media.ebaumsworld.com
Vilka är ni?
Okej.
Jag har två läsare mer än vanligt. Och det är inte ens midnatt än. Det här gör mig supernervös.
Tänk om det trillar in en till läsare... en till... och en till!
Jag menar ni läsare kan vara precis vad som helst, pedofiler, seriemördare, telefonsäljare, VAD SOM HELST!
... men hoppas ni gillar den. Bloggen alltså.
Puss!
/
"Please-Don't-Hunt-Me-Down-And-Kill-Me-Girl"
Hej!
Hon sa att min lillebror var megasnygg och liknade Zac Efron.
Först brast jag ut i rent skratt sen... insåg jag. Möjligheterna. Om min lillebror är lik Zac Efron? Vem är jag inte lik då?
Jessica Alba?
Kate Beckinsale?
Viktoria Silverstedt?
Tjejen i heta linjen reklamen?
Åh det känns som jag har kommit in i ett nytt kapitel i mitt liv. Där champagnen flödar och jag får hem en massa gratis kläder och gratis resor och snygga killar och... nu fick jag en idé... jag kan ha ett eget bachelor-program!
Med endast Edward Cullen look-alikes.
Jag menar... någon måste ju vilja ställa upp?
Besviken tjej.
Vi kan säga att jag var helt i extas. Äntligen skulle jag få höra ALLT om vampyrer och varulvar och brunhåriga tjejer som blir ihop med megasnygga vampyrer (utan att dö).
Men istället blev jag superbesviken. Det fanns inga vampyrer, inte ens en enda jävla miniliten sägen om något med huggtänder som suger blod. Eller har något med varulvar och göra. FÖRSTÅR NI VAD DET HÄR BETYDER!
Twilight är inte på riktigt. Det finns inga supersnygga vampyrer som söker andra tjejer därute (vilket är dödsstöten för mig, eftersom, mina relationer med vanliga killar aldrig funkar hoppades jag på att ge vampyrkillarna är ärlig chans).
Och det finns inga varulvar.
... allt är... påhittat.
Bild tagen från wpsmedia.latimes.com.
Modig tjej.
Idag har jag gjort något supermodigt.
Jag har cyklat utan händer!
Jag har kommit på att livet blir så himla mycket mer spännande och innehållsrikt när man vågar ta risker i livet.
Hittills har jag:
- Hoppat från trean på Kumla badet.
- Stoppat in en metallkniv i brödrosten.
- Epilerat benen utan bedövning.
- Kört 55 på en 50 väg.
Imorgon ska jag nog prova på bikini-vaxning.
