Japp. Det blir en fjärde film.

På rasten:

Sara:
Jag såg Twilight i helgen.
Jag: Åh, jag vill OCKSÅ SE TWILIGHT!
Kollega (kille): Hur fan kan ni se på den där skiten?
Jag: Eh, du menar hur jag inte kan se den där skiten?
Kollega (kille): Världens sämsta film.
Jag: Det är lugnt! I fjärde filmen så har dom sex, den vill du säkert se!
Kollega (kille): Vadå... BLIR DET EN FJÄRDE FILM??!!
Jag: Ja.. eh.. kanske fem, dom kanske delar den sista boken i två...
Kollega (kille): .......................................................
Sara: Jag tror han har blivit apatiskt.
Jag: Eh.. jag tror det också.




Hångelpolicy.

Jag: Åh han är SNYGG!
Kollega: Ska inte du ta det lugnt med killar.
Jag: Men herregud.. man får väl typ kolla.. och förresten så har jag en hångelpolicy!
Kollega: Eh..en hångelpolicy.
Jag: Ja, jag lovar den är asbra och supergenial!


För er som undrar:


Inte hångla med någon förutom:











Slut.

"Thailändska killar är typ asbra i sängen Tina!"

Jag har lagt upp en budget-plan idag.


En dag tänkte jag hälsa på Malin som nästa bosatt sig i Thailand och är ihop med en thailändsk kille som jonglerar med eld (eller något).


Malin är helt säker på att jag också kommer hitta kärleken i Thailand.


"Tina.. jag vet att du inte tycker att thailändska eldjonglerare är snygga och något att ha just nu. Men jag LOVAR dom är typ smidiga och starka och snygga och utåtriktiga och ASBRA i sängen. Jag LOOVAAR."



Okej.


Jag ska tänka på det.

Tips!

Efter mitt senaste förhållande tog slut (eller gick käpprakt åt helvete - beror på hur man ser det) har jag gått från förhållande-tjej till typ-frivilligt-singel-tjej.

Så har jag några tips hur man klarar detta? Jo det har jag faktiskt:


1. Sup dig ASFULL.
2. Radera alla posts som börjar med "xxx är i ett förhållande med xxx" eller "xxx är förlovad med xxx" på FB. (Även om det låter bittert så är det absolut inte det. Jag är glad för andras skull. Bara inte just nu.)
3. Köp jätte-dyrt smink (jag köpte en mirakel foundation från MAC för 350 kronor. Jag tänkte inte på mitt ex på kanske...15 minuter. Totalt värt det!)
4. Se ett 16 and pregnant - maraton på MTV. (Oavsett om du är totalt heartbroken så är du fan inte 16 bast, gravid och har en loser pojkvän).


Annars har jag inga andra tips.







"Nuu för i helvete, nu skiter jag i allt!!! Nu drar jag härifrån, skaffar två sillisar och viker ut mig i Moore, HÖÖÖR NIII DEEET!!! Och för att finansiera allt ska jag söka till paradise hotel, så jobba på era loosers för jag kommer typ bli ascool!"

Gah. Ibland varför undrar jag varför jag jobbar med datorer.

Jag menar.. kunde jag inte skaffa ett jobb som jag är bra på?

Som idag när vi fått ett helt nytt system... JAG ÄR HELT LOST! Fattar ingenting. Koko. Tomt. Inga hjärnceller kvar.

Det är då jag känner mig som ett stort jävla skämt (okej. Jag vet faktiskt hur man komprimerar en fil nu. Men okej. Ett skämt).

Och just då. När jag känner mig som jordens största it-tjej-skämt så känner jag bara för att skit i allt. Precis allt.

"Nuu för i helvete, nu skiter jag i allt!!! Nu drar jag härifrån, skaffar två sillisar och viker ut mig i Moore, HÖÖÖR NIII DEEET!!! Och för att finansiera allt ska jag söka till paradise hotel, så jobba på era loosers för jag kommer typ bli ascool!"

Men precis i den sekunden då jag nästan bryter ihop totalt så börjar jag förstå. Jag förstår!


Och då känns inte paradise hotel lika viktigt längre.











Det går bra nu (okej, kanske inte)

Ni undrar säkert hur det går.

Jo det går jättebra! Helt superbt.

Jag går liksom på gatan och bara lyser, så himla glad är jag.



Okej. Kanske inte.




Men jag har inte grinat på ett dygn.


DET NI! Slå det om ni kan!!!








Ohps.

Okej. Här är grejen.


För ett tag sen så ominstallerades min dator och jag fick windows 7.

Nedladdat.


Nu, 6 månader senare som kommer en massa meddelanden upp som "THIS OPERATINGSYSTEM IS NOT GENUINE, THISI S FAKE!!!" och skärmen blir typ svart.


Jag börjar bli lite rädd.


Betyder det:

1. Att Bill Gates vet att jag har en torrent-version och är "lite" sur.
2. Att min dator kommer dö?
3. Kommer jag hamna i fängelse?
4. Om jag hamnar i fängelset kan jag skylla på mitt ex istället?




(Bild tagen från: http://farm1.static.flickr.com)

Antagligen jätte-sur.





Shoppa snart!

Jag ska snart iväg och shoppa snart.

Jag gillar att handla saker, speciellt smink, jag vet inte varför men det är som allt är möjligt. Ni vet om jag köper den där superbra pudret för 60 euro så kanske jag inte alls är ledsen längre och om jag köper den där mascaran på samma gång så kommer mitt liv bli lika coolt som tjejerna på stureplan.


Typ så.


Men det är en sak jag inte klarar av. Det är när butikassistenten försöker sälja på en allting i butiken.

Det är inte så att jag skulle vilja köpa allt.


Det skulle jag.


Men jag jobbar på it-support och jag har tyvärr ingen svinrik kille som säger "oooh baby take my credit card"

Jag vet det sista är helt sjukt typ lika sjukt.. som...


Jag vet inte. Men det är helt klart inte normalt.








Jättebra intiativ!

Min kollega försökte muntra upp mig med att bjuda in mig på schlager-kväll med sina två gay-roomies.

JÄTTEBRA INTIATIV!

Helst vill jag umgås med så många bögar som vanligt. Inga straighta killar. Bara bögar. Massor av bögar.

Vi kommer säkert dricka cosmos och käka morötter och dipp (Cause chips has a lot of carbs!) och dom kommer säkert ääälska Anna Bergendahl och sen berättar jag att jag och min kille just gjort slut och så säger dom "OMG honey, he is sooo not worth it, and he tooottally didn't deserve you!"

Eh. Ja. Jag har aldrig varit på schlager-kväll med två bögar. Men det är typ så här det är eller?

Med risk för att låta lite stereotypisk.










Jobbigt.

Jag mår inte så bra just nu.

Jag har inte varit ensam på riktigt på...länge. Hur gör man? Jag vet ingenting annat längre. Jag har varit så bekväm att alltid ha någon där. Och nu är jag själv.

Jag kom ihåg när jag var 16 år och jag och mina första kille gjorde slut. Jag grät non-stop i ett dygn och mamma vaka över mig hela natten, klia mig på ryggen och sa "Att jag minsann kommer hitta en ny en dag och att allt kommer bli mycket bättre".

Och nu 6 år senare känns allt precis lika jävla hopplöst.

Och den 16-åriga tjejen inom mig önskar att mamma kunde klia mig på ryggen just nu.

"Nytt jobb på G"

På Hooters:

Servitris: So, do you live here?
Jag: No, in Dublin!
Servitris: That's to bad.
Jag: Why?
Servitris: Cause if you lived here I could totally give you an application form.
Jag: To work at hooters?
Servitris: Yeah, exactly! So cool.


När min chef frågar om jag vill förlänga jobbkontraktet kommer jag bah säga: "Sorry Boss men jag har typ ett nytt jobb på G, det är lite hemligt så jag får inte säga direkt var men det är rätt exlusivt och dresscoden är såå mycket coolare."



Bild tagen från http://img.funtasticus.com.


Något måste göras innan den här bloggen dör va!

Ja. Nu skriver jag igen.

Skapade en annan blogg innan för att jag trodde det skulle bli lite bättre.

Men vet ni?

JAG BLIR INTE ROLIGARE FÖR DET!!!

För ärligt talat. I lost my touch. Jag är svintråkig. Och jag vill ju vara rolig, det är ju därför jag startade bloggen.

Jag vill inte att jag skulle tvinga fram något "kuligt" och "spexigt" när jag inte känner för det.

Gah! Jag saknar att kunna skriva roligt och bra och få människor att skratta. Jag hade max 30-40 läsare men oavsett om jag fick någon okänd person att börja skratta eller om det var min bästa kompis så blev jag ändå glad.

Jag har använt humorn för att kunna bearbeta saker. Om ett förhållande går sönder, ja det kanske känns förjävligt men om man kan skratta åt allt det jobbiga, visst känns det lite bättre?

Och visst känns det lite bättre om i alla fall en skrattar med dig.

Så... jag ...antar att det är lika bra att släppa på stressen och prestationsångesten innan den här bloggen dör va!




Vill du ha en present för det eller?


Jag:
Hörru... jag har inte varit inne på Grooveshark och surfat på hela veckan!
Arbetsledare: Jasså?
Jag: Japp, inte en enda gång, lovar, jobbat hela tiden den här veckan. Bara jobbat och jobbat och jobb...
Arbetsledare: Vill du ha en present för det eller?


Hm inte direkt men om du väl frågar så vill jag jättegärna ha ett par skor på topshop (den topshopen på henry street, gå längst in till skohörnan så finns det ett bara svara stövletter, ASSNYGGA!).

Om du inte hittar dom kan du alltid bara gå till makeupstore, fråga efter makeuppenslar (gärna setet men typ jätteexklusivt gethår från mongoliet, lite dyrt men det funkar... speciellt om man är arbetsledare!)


Annars... ja... ny dator?









Hallå.

Hej!

Som ni ser så har det varit lite dött i bloggen ett tag.



Det kanske blir så en stund till då jag försöker handskas med att vara 21 år.



Plus 70 saker till.


HEJDÅ!


(en stund i alla fall)














Slå lite på datorn, så ska du ordna sig vettu!

I Tisdags när jag kom till jobbet drabbades jag av något sjukt dramatiskt.

Min dator startade inte. Eller den var supersupersuper seg. Skrivbordet kom aldrig fram.

Och som den organiserade och lugna tjejen jag är så fick jag ett klassiskt utbrott:

"VAFAAAAN HÄNDER MED MIN DATOR? DEN ÄR SÖNDER? DEN STARTAR INTE, JÄVLA SKITSKIT SKITSKITSKIT! Och nu kan jag inte hjälpa en enda kund idag och jag kan typ inte jobba och inte göra ett enda mail och inga jobbiga samtal och..."


*Pang*


Kollega: Jag slog lite på datorn... nej men sedär där startar den! Works everytime!



...Nu funderar jag på att fråga min arbetsledare om det är okej att säga:

"Du kommer inte in i datorn sa du? Behöver nytt lösenord? Nej du, det behövs inte, slå lite på datorn så brukar det ordna sig"


"Nej men jaha? Har du virus, slå lite på datorn så kan du se att det blir lite bättre serru!"


"Blåskärm sadu? Hela systemet kraschat? Viktiga filer borta? HAH, enkelt! Slå lite på på datorn bara. Det brukar fixa ALLT!"





Han måste bli impad. Han måste bara bli det.




Så snäll är han.

Ville bara berätta att angående nedastående inlägg så är min arbetsledare inte alls sådär skrikig (se i slutet av konversationen).



Han är jättesnäll! En gång gav han mig en flaska mineralvatten.


Så snäll är han.


...Och jag har inte blivit tvingad att säga det här, det bara kom, från tomma intet.


(hehe)

"Please beware, this shit can be addictive"

Arbetsledare: Men Tina, du har inte uppdaterat din blogg på flera dagar!
Jag: Men, eh...
Arbetsledare: Alltså. Du får fan uppdatera snart.
Jag: Men, jag skriver om jag vill. Och just nu har jag ingen lust, sådeså!
Arbetsledare: MEN FAN, JAG GICK IN TRE GÅNGER IGÅR OCH INGEN JÄVLA UPPDATERING, INTE SÅ SCHYSST VA?!


Efter detta lilla utbrott funderar jag starkt på att sätta upp en lite skylt i vänstra hörnet på bloggen där det står:

"Please beware, this shit can be addictive"




Eller något i den stilen.


Biljard=komplicerat

Ska snart dra och spela biljard.


(Tackade nej till Elle-galan)


Biljard gör mig nervös. Det ska alltid vara tusen olika megakomplicerade regler:

"Öh, Okej Tina, nu ska du försöka skjuta ner den där helfärgade bollen.. okej... STOOOPP... inte så Tina du fattar väl att du inte kan skjuta in den på direkten, nej du måste dansa först och sedan springa åtta gånger runt bordet. Medsols. Sedan slå bollen sicksack genom bordet..åh nej nej nej? Vad fan gör du? Sikta INTE mot den svarta bollen, du får inte ens nudda den. Så ja, så ja. OCH INTE I FEL HÅL FÖR I HELVETE!!! Kan du ingenting? Det är alltid det fjärde hålet till höger... MEN FAN INTE PÅ EN GÅNG? Har du sprungit längs bordet åtta gånger än? Nej! Och..."



Alltså förlåt att jag avbryter mitt i den här spännande konversationen men kan vi inte göra något enklare, kanske mensa-testet eller nåt?




Tror ni han gick på det?

Ända sen min Arbetsledare hittat min blogg blir jag så himla utfrågad hela tiden.


Ex:

Arbetsledare: Så jahaja Tina. Du facebookar 20 gånger om dagen ser jag här?
Jag: Njaaaa...
Arbetsledare: Men det står ju här. På bloggen.
Jag (ansträngd röst): MEN ÅH, du fattar väl att INGET är seriöst på den här bloggen. Jag SKÄMTAR bara. ÖVERDRIVER. Går in på facebook MAX en gång i veckan. Eller TYP månaden.


...



Tror ni han gick på det?!





Jag är också brunhårig!




Jag har alltid tyckt att jag och Erin från the city är lika på något sätt. Nästan identiska!

Hon är brunett och vältränad och smal, jobbar modellagentur, bor i New York i en superfräck lägenhet (men såna där jättestora fönster)... är ung... lever livet...

Och jag då?

Jo, jag är också brunhårig!


Inga konstigheter.


http://remotecontrol.mtv.com/wp-content/uploads/2009/02/erin-hairpull.jpg





Bild ovan tagen från: http://remotecontrol.mtv.com




Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0