Jobbigt.
Jag mår inte så bra just nu.
Jag har inte varit ensam på riktigt på...länge. Hur gör man? Jag vet ingenting annat längre. Jag har varit så bekväm att alltid ha någon där. Och nu är jag själv.
Jag kom ihåg när jag var 16 år och jag och mina första kille gjorde slut. Jag grät non-stop i ett dygn och mamma vaka över mig hela natten, klia mig på ryggen och sa "Att jag minsann kommer hitta en ny en dag och att allt kommer bli mycket bättre".
Och nu 6 år senare känns allt precis lika jävla hopplöst.
Och den 16-åriga tjejen inom mig önskar att mamma kunde klia mig på ryggen just nu.
Jag har inte varit ensam på riktigt på...länge. Hur gör man? Jag vet ingenting annat längre. Jag har varit så bekväm att alltid ha någon där. Och nu är jag själv.
Jag kom ihåg när jag var 16 år och jag och mina första kille gjorde slut. Jag grät non-stop i ett dygn och mamma vaka över mig hela natten, klia mig på ryggen och sa "Att jag minsann kommer hitta en ny en dag och att allt kommer bli mycket bättre".
Och nu 6 år senare känns allt precis lika jävla hopplöst.
Och den 16-åriga tjejen inom mig önskar att mamma kunde klia mig på ryggen just nu.
Kommentarer
Trackback
